money, money, money


Antar att det var fler än jag som fick lön i fredags?
Är det fler än jag som inte ens har en tiondel kvar?
Jag förtår inte hur jag bär mig åt..
Jag har gjort av med nästan 14'000 på en helg.
Okej, okej.. för å vara lite mer sanningsenlig så gjorde jag av med ungefär 5000 under helgen
och sen har jag betalt räkningarna också. MEN ÄNDÅ!
Man kan fan inte vara nästan pank redan den 28e varje månad..
Det är fan katastrof.
Jag får sån ångest, jag har så mycke jag vil göra, och en del måsten kvar också faktiskt.
Som alla kostar pengar. Säg nått i den här världen som inte kostar pengar?

Jag har väl egentligen inte gjort så jätte många osunda inköp i helgen egentligen, det mest ligger i osmarta inköp från tidigare som ska betalas nu. Det mina hårt förvärvade pengar gått åt till nu är en reservdelsbil för att återuppliva liket som stått på min parkering i drygt en månad..
Jag och bröderna mina var iväg till Sundsvall och hämtade deta monster till bil mitt ute i skogen, helt översnöad och förstörd. Jag har aldrig, ALDRIG! sett en Calibra i detta skick förut.. huuuuuga..
tur att motorn va fräsch iaf.. det var ju faktiskt bara den vi behövde.
Nu är det bara till att fundera ut hur fasen jag ska styra upp resten av månaden..

WWW's coming up. Jag vill verkligen fara hem, men hur ska jag ha råd med det egenligen?
GAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH!
Jag hatar det här, jag fattar inte att man kan vara så jävla blåst att man lever utöver sina begränsningar varenda, varenda månad. Jävla förbannade dumskaft.

guidelines


Nä nu..

Äre nog dags att rycka upp sig en par kilon.
Bjuder därför på några glada;



Bättre att slösa energi på sånt som är värt det. =)
Jaja, nu ska ja städa.
Peace Out.

In one of those moods.

Jag har aldrig trott att jag varit kapabel att känna hat.
Jag har aldrig trott att det var möjligt att jag skulle kunna hata något eller någon.
Jag har alltid velat intala mig själv att det inte finns nånting i mitt liv som jag skule vilja ha ogjort.
Jag har altid hävdat att man ska leva utan ånger.
Fast dilemmat tar ju inte slut där eller hur?
Om jag kunde vrida tillbaka tiden så finns det visst saker jag skulle vilja ha ogjort.
Saker inte varit inom min kontroll.
Händelser som bara framkallar hat.

Det finns människor i mitt liv som finns där, inte för att jag valt det själv utan för att dom blivit mig tildelade.
Genom andra människor, som jag älskar och håller av. På riktigt.
Och jag antar att det aldrig kommer bli så att man helt själv styr vilka människor man omges av,
Även om jag gärna velat ha möjligheten att styra det, Just this once
En dag i klarhet vet jag att dessa människor, denna människa alltid kommer finnas i min omgivning.
Vare sig jag vill det eller inte.
För det är inget jag själv rår på.

Fast på sätt och vis är det inte riktigt sant det heller.
Jag kan välja att utesluta dessa människor, utesluta dom ur mitt liv. Men till vilket pris?
Skulle jag välja att konfrontera de oförätter som gjorts skulle det bara innebära sorg.
Inte för mig kanske, men min sinnesro skulle utebli på grund av den sorg jag utsatt alla andra för.
Och jag kan helt ärligt säga att så självälskande och självcentrerad är jag inte, att jag sätter mig själv i första rummet. Oavsett vad.

Som sagt i dagar av klarhet vet jag allt detta.
Men sen kommer dagar som denna då jag bara vill skrika och slå.
Få hela världen att känna mig sorg och ta mitt parti.
Gömma mig i dess famn och låta mig försvinna ur allas dömmande blickfång.
Dagar då jag vill utesluta dig ur mitt liv, till vilket pris som helst.
Men dagen, klarhet eller ej, slutar alltid med att jag sväljer och ser åt ett annat håll.
Jag vill inte ta den fighten.
Även om jag hatar dig..
..så älskar jag dom andra för mycket för att smärta dem så.

...

Sitter här och känner mig aningens bortglömd. Helt obefogat antagligen men jag kan inte riktigt hjälpa det.
Folk Har så mycket på sin agenda att jag inte riktigt hinns med fast jag tycker att jag borde rymmas.
Jag vill inte ställa till med en scen men helst av allt skulle jag bara vilja ställa mig mitt i rummet och skrika.
Istället låter jag det bero men kan fortfarande inte släppa den där gnagande känslan.
Är jag inte lika viktig för dig som jag var förut?
Jag gör antagligen bäst i att släppa det helt och gå vidare. Glömma det och göra det bästa av situationen, men tyvärr.
Istället sitter jag här i mörkret och känslan gnager.
Äter upp mig inifrån.
Jag vill vara viktig, om inte viktigast så viktig i alla fall.
Damnit!

2008 var året..


(Jag har funderat på det länge, Jag har kännt tvånget, jag har haft lusten, jag måste skriva en lista)

2008 var året:
- Jag bara hade ett enda jobb. (året innan hade jag sju olika totalt)
- Jag bara bytte lägenhet en enda gång.
- Jag såg den bästa spelningen Maiden gjort i Sverige, på ruggit länge iaf.
- Jag bytte min trogna (skruttiga) Audi mot min opålitliga (tokfräscha) Opel.
- Jag agerade stöttande flickvän när Kev. spelade på House Of Metal.
- Jag införskaffade min första Lap Top.
- Jag flög med 12 andra till Magaluf för en vecka av sol, bad och konstant fylla ;-)
- Jag toppade den veckan med en helg i Åsele (Marknan)
- Jag fortfarande inte bestämt mig för vad jag ska bli.
- Jag å Kev. växte upp å ihop på riktigt.
- Jag fick största fisken på första båtturen efter vinter i Klippen.
- Jag hjälpte min lillebror flytta in tvärs över gräsmattan.
- Jag iakttog Kevin, min bror Anders och min brorsson trascha ett frigolitflygplan på kortast möjliga tid.
- Jag nötte Fable 2 tills ögonen blödde.
- Jag var på Casino för första gången. (Och hade mer pengar när jag kom hem än när jag for dit)
- Jag bar en överförfriskad Angelica till busskuren efter att vi sett Ross Mercer ta värdrekord på Ume Big Air.
- Jag upptäckte hur fruktansvärt bra jag klarar mig själv.
-  Jag fick en puzzelmatta i födelsedagspresent (Ja jag är en nörd)
- Jag såg Holmsund från utsidan av en bil för första gången i mitt liv.
- Jag utbildade Kevin i den fina konsten vid namn "One Tree Hill"
- Jag ångrade att jag målat om badrummet.
- Jag blev stående med min opålitliga Opel i vart enda rödljus hitom Umedalen.
- Jag var hem på första dansgalan och hade en hjärtans go kväll med tjejerna.
- Jag lärde mig kliva upp fem på morgonen.
- Jag inte längre behövde köra min egen bil jämt. (kev. tog körkortet)
- Jag blev bjuden på min första kräftskiva.
- Jag köpte mitt första köksbord.
- Jag hade semester för första gången i hela mitt liv.
-  Jag tatuerade in min fenixfågel på benet.
- Jag sjöng in sången till en barnlåt som Sara och Lars skrivit.
- Jag köpte min fösta julgran.
- Jag fastnade i Facebook-träsket
- Jag blev medlem i mitt första bilforum.
- Jag åt blodkorv för första gången.
- Jag målade sovrummet knallrött och bytte kakeldekor i köket.
- Jag skötte disken.
- Jag skrev Lottoraden som gav vårt bolag en vinst på drygt 7000:- på Svenska Spel.
- Jag och Angelica konstaterade att vi aldrig mer skule besöka Corona.
- Jag läste om Kevin och grabbarna i Caliber 69 i VK.
- Jag och Angelica blev grannar igen, precis som på den gamla goda tiden.
- Jag blev Swedbankkund
- Jag såg Avenged Sevenfold.
Glömt nått?

2008:
- Var året som tog slut för en månad sen och nu ska jag sova.


Until next time.
Peace Out.




No one says ut like Chad Michael Murray

"Do not let your fire go out, spark by irreplaceable spark in the hopeless swaps of the not-quite, the not-yet, and the not-at-all. Do not let the hero in your soul perish in lonely frustration for the life you deserved and have never been able to reach. The world you desire can be won. It exists.. it is real.. it is possible.. it's yours."
-- Ayn Rand, "Atlas Shrugged"

To good to be true.

http://www.usnews.com/blogs/the-inside-job/2009/01/13/help-wanted-100000-to-be-island-caretaker.html

Helt klart bästa låten just nu, i fel genre.


bloggnörd

Klockan är 20.20.. åtminstone var den det när jag började plita ner mina bedrifter. Jag funderar på att fira mitt lyckade tandläkarbesök tidigare idag med en tur ner på Statens Oljebutik. Jag sa inte aj en endaste gång idag =)
Jag vaaar så duktig... Och jag äääär så allvarlig. HAha.
Men faktiskt, skämt å sido. Tandläkarna här i stan är inte att leka med. Sara med sin tandläkarskräck kunde inte riktigt behärska sig en gång när damen gick lite väl hårt fram utan tårarna började rinna så sakteliga. For real!
Nu orkar jag inge mer. Mina ben har domnat av att ha varit positionerade dubbelvikta på vardagsrumsgolvet medan jag haft laptopen på bordet. Har ingen riktig koll på hur länge jag suttit här och nördat men nu börjar benen som sagt att klaga iaf. Ska leta reda på tvdosan och byta bort den här nedrans hockeyn som Kevin lämnat på innan han drog till grannen för pingisturnering i källarn och sen ska jag banne mig halka mig ner för backen å köpa lite "karra"

Peace Out.

Så har...

Så har ännu en arbetsvecka lidit mot sitt slut.
Jag sitter här med öroninflamation och sörplar i mig nudlar för fulla muggar.
Arbetsveckan har väl iåförsig inte varit helt som vanligt även om det var den första vanliga veckan efter all juldravvel..
Jag var sjuk tisdag, onsdag.. egentligen månda också men jag hade inte hjärta att sjukanmäla mig..
Dessutom blir ju dessa omtalade sjukanmälningar inte så väl mottagna av dom högsta hönsen, som sagt. Men MEn. Det om detta.
Om man bortser från min vansinniga förkylning, febern och öroninflamationen så har veckan varit riktigt angenäm.
Börjar få ta lite plats på avdelningen också =) Lite mera ansvar och så.
Känns riktigt jädra bra.

Nu är det iaf helg. Helgen ska tillbringas med endast själavärmande saker,
inget jobbigt stök å bök. Ingen tvättid, ingen städning.. INGENTING.
soffläge med film.. det är vad jag röstar för. Efter att jag varit på apoteket och hämtat ut min medicin..

Nu är maten uppäten och munnen urtuggad så nu ska jag ringa mamma.
Peace Out,

*asg*



Skitsamma om man ser bra ut på bild.
Det här är ändå den bästa feelingen ever. Jag håller på att skratta ihjäl mig

Älsklingen min =)


Världens finaste kille, höhö =)
Helt klockren bild förövrigt.

Han är helt enkelt bäst =)
Här kommer några till.







Det går helt enkelt inte att förklara...
Han är bäst. Klart slut.
(Att han i skrivande stund håller mig vaken med sina snarkningar, det kan jag ha överseende med.)

Peace Out.

Klappat och klart.

Nu har jag härjat ett tag och det börjar väl arta sig här i ormgropen. Både om du ser till bloggen och till lägenheten.
Jag har sovit en hel del idag. Det ska erkännas. Jag kom hem från jobbet klockan elva. Sjukanmäld. Feber.
Men då jag inte sovit så har jag faktiskt plockat lite här i lägenheten. Kevin kommer ju hem ikväll och det kan vara nog så skönt för honom å inte komma hem till ett bombnedslag.. Näe vet du va, jag fryser... Ja ska krypa ner under filten igen.

Catch'a on the flipside!
Peace Out.

Ursäkta röran, vi bygger om

Nu har jag härjat färdigt med bloggen för ikväll.
Lämnar er med en blogg som inte går att läsa ej heller förstå hur fan det är tänkt bli bra egentligen. JAJA.

Peace Out.

Haha!

Ser ni, ser ni, ser ni!! Vad jag lyckats med.. ett Youtube klipp! HAHA!

....


Resumé

2 veckor sen sist. Jaja, mår så vara..
Jag har varken haft tid eller energi till att använda mig av den här dumburken till nått mera konstruktivt än Spindelharpan, haha..

Men nu när jag iaf hamnat här:
Idag har jag feber och är jätteförkyld men jag har ändå varit och jobbat och jag har även tänkt gå på jobbet imorgon. Febrig eller inte men jag känner inte riktigt att jag har råd att vara sjuk, plus att det blev ett sånt jävla liv sist jag var sjuk.
Jag har som sagt flängt en del fram och tillbaka dom senaste veckorna och inte direkt har haft nån tid till att sitta här å dravla en massa strunt.
Jag slutade kl. 15.00 dagen innan julafton, då möttes jag och lillebror upp på Vasaplan för att tillsammans (via buss eftersom skitbilen gett upp) färdas hem till julfirandet i Vilhelmina.
I år var det dags för alla syskon, syskons sambos och syskonbarn att samlas på Bergbacka, plus mormor.. min moster Kristina och hennes spansktalande karl Jordi. Min storasyster och hennes gosse var de enda ur familjen som saknades men dom var ålagda att fira jul med andra halvans familj, Jaja.. Vad gör man inte?
 Vi saknade ju henne och John offcourse men.. Vi tog istället tilfället iakt att sena under veckan fara upp å dricka lite kaffe å prata strunt hemma hos henne istället.
Vi hann med en del, jag och bröderna.. En 2mils promenad mitt i natten (i djupsnö å gympadojjor) basket, bob-race, Starcraft m.m. Jag hade det underbart trevligt på hemmafronten.
För att inte tala om hur otroligt roligt vi hade när vi var ut på juldan. Åh, hur otroligt roligt det var att träffa alla gamla vänner.  När man möts sådär,  och alla är så otroligt glada. Himalrns säger ja bara =)
Synd bara att allas våran JenPen inte kunde vara med, Jaja.. det kommer fler tillfällen, och hon har ju faktiskt lite vettigare, viktigare saker att fokusera på =)
När det var dags att bege sig tillbaka till stora staden igen var jag dock själv som skulle bestiga bussen. Jag åkte därför snålskjuts med min storebror till Åsele där dom tänkt spendera sin nyår medan jag skulle fortsätta till Umeå för att jobba två dagar och sedan på onsdagsmorgon styra kosan till hemman för att fira nyår med min hjärtevän =)
Nyår firades med familjemiddag i Klämmiga Klippen och sen intogs Stockstugan för rumpskaande tills tolvslaget.
Dom hade ett jädra bra coverband, or so I've been told.

jaja, det o detta.
Höres!
Peace Out.


RSS 2.0