in memoriam

Allt känns i uppförsbacke just nu..
Förbannade skit! Om man hade kunnat peka på nånting som var galet..
Men icke. Allt känns bara utåin. Jag vet inte nå.
Jag vill så mycket.
Men framförallt vill jag inte hamna efter.
Jag vet att valen jag gjort i mitt liv, mina egna val, har satt mig här men jag kan ändå inte låta bli att vara lite avundsjuk.
På allting ni gjort, alting ni upplevt. Vad har jag att visa för mitt liv? Vad har jag åstadkommit?
Jag minns er allihopa, minns ni mig?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0