.

Va å tatuerade mig igår =) En fenixfågel på vänster lår, av olov på SkinArt.
Mycket nöjd måste jag erkänna! även om det ömmar värre än något jag varit med om.
Ska visa en bild sen när benet slutat hata mig.
Min resa till tatueraren var dock inte helt komplikationsfri
Jag har ju köpt bil nämligen;

Denna vackra varelsen fungerar dock inte riktigt som den ska och valde självaklart att sluta gå mitt i värsta korsningen i hela Umeå. Jaja, vad gör man inte. Vi knuffade och svor.
Sen for kevin för att köpa ett nytt batteri och jag gav mig av till tatueraren. Nu på morgonen har jag dessutom beställt ny tändspole och tändkabel så imorgon ska det lekas bilmekaniker.. (efter tandläkarbesöket, huuuuga,.. jag ska till tandläkarn)

nu ska jag gå å koka lite kaffe åt damerna.

Peace Out.

Jobbat idag.. (precis som dan innan det, och innan det, och innan det, och innan det och innan det) gick till jobbet faktiskt, för puckot jag gjort en opel-deal med backade i sista sekund och ville inte sälja mig härken.
Tough Shit, vem bryr sig?Jag behöver ingen sketen skrotbil.. Jag kan bättre, mina pengar får du inte så lätt..

Har träffat Angelica en snabbis efter jobbet idag, satt hemma hos henne och såg på ett mycket förvirrande andra avsnitt av CSI/Brottskod: Förvunnen.. inte helt lätt.. Men mycket värt..
Djupt nerkrupna i hennes soffa passade vi på att svulla järnet..

Nu är jag dock hemma igen..
lägenheten är tom så när som på mig å katten, utanför är det dock full kalabalik.
Grannen längst ner i huset har fest, i sin lägenhet, i trapphuset och på gräsmattan utanför..
Jaja, har man inte råd att gå på krogen kan man ju alltid gå ut i trapphuset.
Hmm.. eftersom att jag inte är bjuden på fest så tror jag att jag ska nöja mig med en patiens och en tjejfilm faktiskt.

Peace Out.

Well you done done me and you bet I felt it
I tried to be chill but you're so hot that I melted
I fell right through the cracks
and now I'm trying to get back
Before the cool done run out
I'll be giving it my bestest
Nothing's going to stop me but divine intervention
I reckon it's again my turn to win some or learn some

I won't hesitate no more, no more
It cannot wait, I'm yours

Well open up your mind and see like me
Open up your plans and damn you're free
Look into your heart and you'll find love love love love
Listen to the music of the moment people dance and sing
We're just one big family
And It's our God-forsaken right to be loved love loved love loved

So I won't hesitate no more, no more
It cannot wait I'm sure
There's no need to complicate
Our time is short
This is our fate, I'm yours

Scooch closer dear
and i will nibble your ear

I've been spending way too long checking my tongue in the mirror
And bending over backwards just to try to see it clearer
My breath fogged up the glass
And so I drew a new face and laughed
I guess what i be saying is there ain't no better reason
To rid yourself of vanity and just go with the seasons
It's what we aim to do
Our name is our virtue

I won't hesitate no more, no more
It cannot wait I'm sure
There's no need to complicate
Our time is short
this is our fate, I'm yours

Well no no, well open up your mind and see like me
Open up your plans and damn you're free
Look into your heart and you'll find the sky is yours
Listen to the music of the moment come and dance with me
A lá one big family (2nd time: A lá happy family; 3rd time: A lá peaceful melody)
It's your God-forsaken right to be loved love love love

I won't hesitate no more, no more
It cannot wait, I'm sure
There's no need to complicate
Our time is short
This is our fate, I'm yours

No please, don't complicate
Our time is short
This is our fate, I'm yours

No please, don't hesitate
no more, no more
It cannot wait
The sky is your's!

Ett packe cigg å en Opel Vectra kanske?

Angelica har varit här idag,
Hon kom hit efter att ha krånglat på bussen i nära en timme, efter att vi båda försovit oss och missat halva dan..
Hon är numera pånyttfödd, inte en pånyttfödd kristen, nej bättre: En på nyttfödd negerpojke! Haha
Jag åker nu inte själv med ett gäng hulliganer längre, nu är det jag Angelica å Lisa mot hulliganerna
Vi spenderade dagen med att göra listor, listor på saker att sälja för att minska den ekonomiska bördan för de tu.
Sen var det bara övertalningsförmågan de satt i..
Enligt vissa källor måste  vi lyckats med en sjujävla lista för det hade tydligen inte krävs såå mycket övertalning för att Angelicas man också skulle bli en pånyttfödd negerpojke!
VI SKA TILL MAGALUF!!


Jag har hunnit med en del i veckan..
Hunnit med att  jobba, Hunnit med att blocketnörda, Hunnit med att besöka banken, Hunnit med att titta på bil med Angelicas man, hunnit med att ringa banken igen, hunnit med ett mycket dåligt försök till att pruta, hunnit med att bestämma mig för en Opel Vectra.
Imorron smäller det=)

VI ska till Magaluf =)

Jippie!

"Jag" fick min vilja igenom till slut. =)
Jippie!

Allt känns väldigt rörigt just nu, känner mig väldigt motarbetad.
Jag vet inte vars jag står, jag vet inte vad jag har, jag vet ingenting.
Känns som att jag kan inte göra det jag vill att rädsla för att förlora det jag tror att jag har.
Sen om jag verkligen har det är en annan fråga.
Jag hör saker som gör att jag blir mer och mer säker på att jag inte har detjag trott att jag hade.
Confusing enough?
Jag vet att jag har Kevin dock, Det känns bra =)

I nuläget verkar negerpojkarnas antal sjunkit till sex stycken.
Mycket trist måste jag erkänna men vad gör man?
Det finns alltid faktorer man inte rår på. Tro mig, jag vet.
Speciellt de ekonomiska faktorerna har en tendens att slå mig i huvudet när man som minst behöver dom.
I get it. But it still sucks.

Skitväder ute, skitväder inne.


Jag vet inte riktigt hur jag känner inför den här utlandsresan längre.
Blir inte samma grej utan Anki men ja tror fortfarande att det kan bli riktigt skoj, eller jag hoppas iaf.. 
Är ju en helt annan sak å fara med bara grabbar, åh.. jag behöver en flickas synvinkel på det hela.



Folk har en tendens att bara försvinna i en storstad.
Jag vet att jag reagerade på det när  vi först flyttade hit, vad ensamma alla människor verkade. Jag trodde att alla var omgivna av miljoner vänner hela tiden. Att alla kände alla precis som hemma.
Oj va lurad jag blev..
Jag vill gärna att folk ska ta hand om mig så jag slipper ta första steget själv, rädd att bli avvisad antar jag. Fegis.
Men det är inget sätt att leda sitt liv på, ingen minns en fegis, fegisar försvinner i en storstad.

Jag saknar den gamla goda tiden. Då man visste vad man hade, då man hade vännerna överallt, då man slapp vara själv hela tiden, då man slapp klänga på andra, då man styrde sitt eget liv.