.

Det där med relationer är ett mysterium.
Oavsett om det är relationen till syskon och vänner eller förhållandet till en pojkvän eller flickvän.

Det är svårt att vara osjälvisk i en relation.
Kanske har det att göra med att det är svårt att se helt opartiskt på sina egna handlingar och handlingar som gör mot en. Det är lättare att ta till sig sånt som görs mot en själv snarare än att se sitt eget beteende. En person som tar fullt ansvar för sina handlingar är i mina ögon en stor människa, mycket större än jag någosnin kommer bli, men en person som tar på sig ansvaret för handlingar som också görs mot dem är svag.
Du rår inte alltid för att personer behandlar dig som dom gör men ofta så har du själv fått dom tro att du kan bli behandlad på precis det sätter du blir.

Om du alltid står tillbaka, om du alltid backar men samtidigt alltid kommer springande när hon kallar. Då har du själv orsakat att hon behandlar dig som en använd docka. Lägger tillbaka dig på hyllan tills hon är intresserad att leka med dig nästa gång. Hon vet ju att du ligger kvar där på hyllan, precis där hon lagt dig. Men du är ju ingen docka.
Man kan inte båda äta kakan och ha den kvar.
Om du alltid låter hans vilja gå först. Låter honom göra som han vill. Då rår du själv för att han inte lyssnar när du sen för en gång skull ber honom om något annat än vad han vill. Då kommer han aldrig att fråga dig om någonting, då kommer han bara tala om för dig hur det kommer bli. För han vet ju att det aldrig får några konsekvenser ändå.
Han frågar aldrig, han talar bara om.

Om du alltid är den som ger med sig, Vad är du då?
Om du alltid är den som smärtar i hemlighet, Vad är du då?
Om du alltid är den som aldrig står upp för dig själv, Vad är du då?

Självklart så krävs det alltid alltid två för att skapa en relation.
Om du bara går förbi en annan människa, när denne ropar efter ett vänligt leende eller endast ett ögonkast,
Då kommer ni aldrig att få någon relation.
Men tro inte för att den delen att det krävs två för att avsluta en relation.
Att vända andra kinden till "the cold sholder" det är ett begrepp vi alla känner till, men när det görs i smyg.
Då är det inte alltid att den berörda förstår vad som händer, Förstår att det händer honom.

När det egna jaget tagit över en relation och det inte finns någon plats kvar för den andra,
då finns heller inte längre relationen.
Relationer och förhållanden är helt och fullt uppbyggda på kompromisser, men av någon anledning verkar vi alla ha lättare att kopmpromissa ju ytligare relationen är. Som att vi av rädsla för att det egna jaget ska försvinna panikartat klamrar oss fast vid vad vi vill. Vad jag vill, och bara jag.

Klamrar du dig fast, eller har du redan gett upp allt ditt?
Är du nöjd med att vara en docka på hyllan?
Är du nöjd med att alltid bara bli tillsagd?

Självklart kan man inte dömma andra efter sin egen mall.
Bara för att jag vill ha det på ett vis så betyder det ju inte att alla vill ha det just så. Och man kan ju inte ha allt.
Men i andra änden av relationen så ska ändå den andra personen vara villig att ge mig allt, precis som jag är.
Vara villig att låta mig bada guld om det är min önskan.
Jag vill inte bara se på medan du badar.

Det finns ingen som älskar utan hämningar, men det är en fin tanke.
Det vore i så fall det vackraste man kunde ge en annan.
Att bara sätta allt annat åt sidan, att älska istället för att andas.
Att bara finnas för denna enda människa. Det skulle vara det vackraste,
om det blev mottaget utan att utnyttjas.

Känner mig lite kluven, jag har varit där vart enda år sen jag var typ 13 men i år vet jag inte riktigt huuur jag ska göra.
Angelica och Anders har emigrerat till Skog i ett tappert försök att slippa öl och umgänge med andra.
Kevin sticker till Strömsund den svikarn, såå.. om jag far blir jag själv i Åsele..
Min familj är ju i å för sej där men åselemarknan har ju aldrig handlat om familjen.. det har ju handlat om kompisarna.. Jag vill inte förstöra marknan me å fara dit å ha skittråkigt, samtidigt som jag inte vill vara kvar här i stan alldeles själv å ha skittråkigt heller..
fan.

Kan ingen bestämma åt mig?

Stäng av mobilen, kolla schemat så att du är ledig närmsta tiden framöver, gör i ordning lite mat, hämta nått att dricka, se till att du varit på toa, hämta en kudde under rumpan så du sitter bekvämt.
Här kommer det:

Resan inleddes tidigt fredag morgon med taxibuss ut till Umeå flygplats ( en svindyr taxiresa bytheway och en alldeles för pratglad kineschaufför, Hallå? vem har nån talförmåga den tiden på morgonen?)

Väl incheckade på Umeå flygplats bänkade vi oss glada i hågen framför en storskärm och väntade på att vi skulle ropas in i planet, inte ens den inkompetenta surfisen som checkade in oss kunde sabba vårt moood,
vi kunde knappt bärga oss inför att spendera 22!! timmar på arlanda, det är ju drömmen eller hur?.
Väl nere låstes 20kgs väskorna in och vi stormade Max för frukost. Jag ville ha mat men det får man inte äta före tio på morgonen så jag nöjde mig med en ojäst kanelbullle och en mugg geléaktig juice, fortfarande med humöret nästan på topp.. iaf efter att den värsta panikhunger lagt sig.
Bänkar i vänthallen intogs för en stillsam vila för mig och Angelica medan pojkarna spelade utslagspoker på stengolvet.
Noidens välomtalade filmkamera strejkade och vi gav oss iväg på jakt efter en canon-butik, gav upp nån timme senare då vi ej hittat någon.

Eftermiddan på Arlanda spenderades först på ölservering, senare på gräsmatta för solig tupplur där det efter att Henke anlänt dracks en hel del öl också.
Eftermiddan/kvällen/natten spenderades på en knölig bänk i hopp om att få sova lite.

Incheckningen öppnade typ 3 tror jag, så då boardade vi allihop och väntade där tills klockan 5 då vi fick gå in i planet.

Vi anlände på Mallorca vid ett på lördan, efter att Kevin och leksand supit sig skitpackade på flyget och skrikit å skämt ut sig å grejer, JAJA.. både mitt och angelicas förbestämda motto var: Vi känner dom inte, så.. det var inte så farligt för våran del.. speciellt inte eftersom vi satt typ tre rader bakom dom.

När vi klev av planet i Palma på Mallorca var det som att kliva rakt in i en vägg. 45 grader i solen.. varenda människa med lite vett i skallen stod och gömde sig i skuggan (inklusive vår busschaufför som skulle ta oss till hotellet) Vår reseguide Anna försökte i bussen berätta lite om ön för oss men hade fullt upp med att mota bort Leksand som hela tiden försökte få henne omkull (otippat)

Hotellet var väl ingen höjdare direkt men helt okej för att vara ett hotell där folk söp dygnet runt/konstant/hela tiden.. med lite högre standard hade man nog inte fått göra det tror jag. En lite halvkul grej (åtminstone såhär i efterhand) var vår AC.. kevin hade varit väldigt noga med att förklara att vi ville ha AC på våra rum för att klara värmen och fått ett ok från resebolaget. På våra rum fanns dock ingen AC så långt ögat kunde nå, i taket satt en vanlig fläkt som inte gick att justera hastigheten på och som gungade och gnisslade så man trodde den skulle ramla i golvet, samtidigt som den inte hjälpte alls. Vi hade konstant 30 grader i vårt sovrum.

Efter att vi slängt in väskorna på rummet lunkade vi ner till polen där Kevin och noiden redan struttat runt endast iklädda sina blå/gula Y-frontare med texten "Sweden" tryckt på rumpan (inte alls speciellt vackert, eller smakfullt heller för den delen) Det solades lite med en kall öl varpå jag, Angelica och Lisa gav oss av till stranden för att sola oss ytterligare och svalka oss i det salta vattnet. Första av allt inhandlades ock billig öl på närmsta snabbköp.
Efter strandvändan återvänder vi till hotellrummet för att upptäcka att Anders är  borta. Kevin har tappat bort honom på en pub i närheten då dom råkat i luven på varandra.
Ett visst tumult utbryter som dock avbryts av att receptionsten ringer och Angelica lyckas på knagglig engelska lista ut att karln hennes är där nere. resten är censurerat av hänsyn till, kanske inte privatliv utan snarare dennes självkänsla.
Två stycken av de elva negerpojkarna från sverige råkar i luven på varandra igen och efter tappra försök från såväl flickvänner som helt enkelt rumskamrater lämnas dom till sitt öde.
Resten utav oss begav oss ut på egna eskapader; grabbarna ner till singelrummet (Ja just de, paren bodde i en lägenhet och singlarna i en, enklast så.. haha) och vi flickor styrde stegen ner mot stranden igen.
Avslutade vårat dopp när skymningen fallit och vad som börjat med ett vattenkrig utbröt i ett ölkrig.
När vi duschat och fräschat till oss får vi höra att Anders och Kevin hade gett sig ut på en liten upptäcksfärd tillsammans under stark influens av diverse öl och sprit. A hade hittat en gokartbana och skulle bryta sig in, K meddelade att han inte tänkte göra det samma utan istället gå runt. Någonstans därikring fick A för sig att K som nu var försvunnen hade blivit kidnappad och tillfångatagen av Guardia Civíl. (Guardia Civíl är för er obildade en sorts frivilligpolis dom har i Spanien med vapen och batonger och grejor) A springer tillbaka till hotellet helt skräckslagen och förklarar för dom andra vad som han tror sig veta har hänt. I detta skede är alla väldigt upprörda, utom vi tjejer som är lyckligt ovetande och K som lyckats leta sig ur skogen igen och står nere på stan och beställer en burgare. 
K letar sig tillbaka till hotellet och knackar på dörren och en av grabbarna öppnar, vänder sig om tillbaka in i lägenheten och undrar " Anders, Var det i fängelse Kevin va sa du?"
Sedan utbryter ett tumult som jag är lite ledsen över att vi missade då alla skriker å gormar om hur lurade dom blev och hur rädda dom var. HAHA! Det var nämligen så att för varje gång A berättade historien om vad som hade hänt så eskalerade han ännu mer. Dom hade blivit beskjutna och jagade och det ena med det andra.
Vi skulle avsluta denna söndagskväll med att gå ut på krogen med eftersom alla däckade så blev det inget av.

Söndagen började med mat på Europe, OK matställe men det man måste ha i åtanke är att alla mat oavsett var du äter på denna ö severas, med anledning av alla britter som under sommarmånaderna intar hotellen, okryddad, flottig och med pommes frites.

Maten åtföljdes av en tripp ner till stranden där vissa spenderade tiden med att bada och sola, andra med att titta på nakna siliconbröst och dricka solvärmda öl. Runt sex-sju-tiden när vi ledsant på värme och löjuset sökte vi oss tillbaka till hotellet för att gör oss iordning för krogen/festen/whatever..

Noiden ville på BCM men blev brutalt nedröstad och vi begav oss istället till Casablanca med tillhörande Sling Shot som intogs av Kevin, Lenny, Noiden och Henke.. kanske också att Lisa och Oscar åkte den.. lite osäker där.
Dagen som helhet förflöt utan några större utsvävningar eller urspårningar.
Kevin slog nått rekord på en boxningsmaskin så han blev bjuden på sprit resten av kvällen, ni kan ju tänka er hur det slutade.

På måndan begav vi oss till ett ställe vi sett i bussen på väg från flygplatsen till hotellet. The House Of Katmandoe,
det skulle väl vara nått sorts ävnetyrshus i lite Indiana-Jones-stuk. Ganska häfigt faktiskt, fast det kostade en del så vi fick bara med oss halva gänget in ungefär.
Dom andra begav sig till western Park.. ett jätteäventyrsbad som dom vid ankomst utanför portarna upptäckte kostade mer och hade bara öppet i ytterligare en halvtimme typ så det fick vänta tills dagen därpå.
Vi fann de andra nere vid hotellpolen när vi kom tillbaka från katmandoe, Jaja.. vatten som vatten.

Måndagskvällen spenderades på en krog vid namn Glada hörnet. Det var egentligen tänkt att vi skulle gå till flera barer men alla fastande där med varsin Frozen strawberry Daquiri.

På tisdan begav vi oss som jag redan avslöjat till western Park.
Dom hade den sjukaste vattenrutschkana jag någonsin åkt. Fy fan.
På kvällen hade vi bokat in ett ställe som heter Buffalo's. Dom skulle tydligen ha skumparty.
Och vilket skumparty sen! fy fasen, jag trodde vi skulle dö allihopa. Discogolvet hade 3 meter i tak och skum minst lika högt. När dj'n börjar skumpartyt med att varna för att 3 personer faktiskt dött i skummet då blir man ändå klar på allvaret i det hela. Det var även denna kväll jag, kevin och Farre käkade den godaste Kebaben jag någosin ätit i hela mitt liv. inget brittiskt över den inte. No no.

Onsdan spenderades i väldigt lung ton bara på hotellet, bortsett från att vi vid två tillfällen begav oss ut för att inta föda. Alla var ganska duktigt bakfulla från buffalo's kvällen innan.
När bartendern häller upp 50/50 drinkar och bara säljer minst två i taget så får det lätt sitt resultat.
Vi laddade istället för torsdan.. nu hade äntligen Noiden fått sin vilja igenom, vi skulle på BCM, europas största diskotek eller vad det nu är.

300 bagis i inträde och gratis sprit i sex timmar. (såklart, det säger ju sig själv att spriten är utspädd men då får man ju bara dricka mer) På övervåningen hade dom halvnakna dansare på manliga och kvinnliga och nere i källaren startade det klockan 3 ett waterparty. helt sjuk. det var väl åtminstone 2dm vatten på discogolvet och sprinklers å vatten från alla håll. Sen fanns det till och med vattenvakter (hunkiga sådana) som ifall dom såg någon som inte var tillräckligt blöt tömmde vatten över dom. Mysigt värre.
Ryktet går att Leksand fick sig ett skjut därinne på discogolvet men kalrt är då att Noiden inte fick det då varenda brud han hånglade med trodde att snusen han hade under läppen var kokain. Haha. Varför itne bara lägga ut snusen innan nästa försöka då? nej,vad är det för sport då?
Natten avslutades med magknip av all kolsyra som intagits tidigare under veckan men framför allt i drinkarna på BCM.
Ingen återhämtade sig efter detta spektakel known as BCM.
Noiden lovade heligt och dyrt att han skulle tillbaka dit igen på fredan men alla var så bakis att de knappt kunde titta på sprit på hela dagen.

Så fredan spenderades i ännu lugnare ton än onsdan då knappt någon ens kunde inta fast föda.
Det badades lite i polen och strosades lite längs gatorna men det var ungefär de och sedan på lördan bar det av mot palma flygplats, Destination: Arlanda.

Dock var inte resan över där. Vi hade ju planerat att ta sista minuten från Arlanda hem till umeå då vi trodde att det skulle bli absolut billigast. Lurad! Först och främst gick det inget flyg från Arlanda förräns nästa dag och den biljetten skulle kosta 1500 kronor per skalle så vi bestämde oss för att hyra hyrbil, 2 närmare bestämt.. vilket absolut inte var det lättaste då dom inte ens tar kontanter på det där himla stället men efter 3 timamrs tjorv var vi iaf påväg.

vi gjorde några pitstop. bla. vid kinesiska muren ( Dragon Gate heter det väl, där det togs ett gruppfoto efter att angelica jomlat på en mycket helig fontän för att fästa kameran), vi stannade även på Hakke Gård, ni vet det där truckerstoppet vid gävletrakten med den gudomliga svenska maten.. och sen gjorde vi ett sista stopp i Henke's stuga nånstans mellan sundsvall å härnösand..

Klockan sju söndagmorgon kom vi tillbaka till Carlshem/Umeå och jag stöp isäng som en död fisk utan att göra någonting annat först.

Peace Out.

Nu är väskan packad och står och väntar i hallen. 05.30 imorgon bär det iväg till Umeå flygplats, destination: MAGALUF!!
Dock sker det en mindre mellanlandning på Arlanda flygplats, 22 timmar närmare bestämt!
(tack så mycket överivriga pojkar) sarkastisk? Nej inte jag inte. Haha
Hur som helst, det gäller bara att hålla hårt i plånboken så man inte gör av med alla sur förvärvade slantar redan i sthlm. Vore ju kanske inte såå lyckat. ska ju faktiskt få pengarna att räcka i en vecka. SJU soliga, varma dagar =)

Jag är så otroligt laddad=)
Fatta att jag inte ens orkar va arg över att nån dum-satans-jävla-bög-helvetes-jävla-snor-jävla-helvetes-pottsorks-unge brytit sig in i min älskade bil.. det är förjävligt att folk inte kan låta bli sånt som inte är deras men, inget är trasigt och förhoppningsvis ska väl inte plastbiten runt låset inte vara så dyr att byta ( för den hade dom såklart haft sönder) och bilen går ju att låsa.. plus att den ska stå parkerad tillsammans med Mr. Hajs Merca på annan ort. (nämner ej vilken då vissa klåfingriga små-jävlar kanske läser undertecknads blogg. Nej den glädjen ger jag er inte.


Sitter så smått å funderar på hur det går för monster-lillan a.k.a Potin.  det var ju planerat att hon skulle bo i klippen men efter ett argsint(skräckslaget) bemötande av Ellas katter kom vi snabbt  fram till att den planen inte höll och hon skeppades i söndags iväg i en blårostig 340 till Kevinlovas farbror med käresta. Kärestan var himla sugen på att få ta hand om vårat lilla troll och det var väl egentligen inte på tal om nått annat, det är väl snarare farbroderna som nog kan tänkas bli lite less på hennes himla fasoner. Det är ju trots allt inte vilken katt som helst det där.
Tack gode gud för att hon inte löper just nu då hade hon inte blivit långlivad på Bergastigen, haha  
Hoppas monstret sköter sig så jag får tillbaka henne i ett stycke.


Har blivit inbjuden på promenad i det vackra vädret med inräknad glasspaus (slush för min del) Mycket angenämt, man måste ju ta hand om varandra som semester-kollegor.. Haha =)
Slush är för ivärigt det godaste som finns.

Peace Out.