.

Life doesn't alwys turn out the way you want it to.

Klockan är strax över tre, ska upp imorgon för att skjutsa lillbrorsan till bussen. Han ska hem till skogen. Skönt. Det gör mig inte det minsta att jag ska köra honom, för det hade jag lovat. Trist bara, att jag inte kunnat gå å lägga mig förnns nu. Trist bara att folk inte har vett att höra av sig när planerna är ändrade.
Jag ställer gärna upp och skjutsar, inga problem. Jag stannar gärna uppe och spelar lite medan jag väntar på att dom ska ringa efter hämtning.Men jag uppskattar inte det minsta lilla att dom inte svarar i telefonen när man ringer och jag uppskattar inte att först när JAG ringer få veta att jag inte längre behöver vänta uppe för att hämta dom. Att försöka bortförklara alting med att "Jag ville itne väcka dig, jag trodde du sov" Det duger inte riktigt. Speciellt inte när jag vet att sanningen är den att dom inte ens brydde sig så mycket att dom kunde plocka upp telefonen ur fickan och påskosta mig två sekunder av deras dyrbara tid.

Jag ska skynda mig isäng så jag hinner sova åtminstone kanske fyra timmar i natt. Fyra timmar som kunde varit många fler om inte du hade varit så förbannat självisk och självcentrerad.
Sen ska jag upp och jobba ett niotimmarspass imorgon som kommer att vara rena döden. Och det är ditt fel.
Bara så du vet, jag har sagt mitt. Det är ingen mening att du imorgon ringer och smörar en massa. Det skiter jag fullständigt i. Hör av dig när du tänker på någon annan än dig själv för en gångs jävla skull.